Digitala berättelser är en form för korta, personliga berättelser där det är den som berättar historien i bilder, ljud och musik som står bakom budskapet, oavsett vad detta är. Det kallas också multimodalt berättande, eftersom man berättar på många sätt samtidigt. Berättelserna är korta (1-3 min) och man använder stillbilder, filmsekvenser, musik och/eller ljudeffekter tillsammans med sin egen berättarröst. Dessa beståndsdelar förs samman och redigeras till en kort film. Olika tekniker och genrer blandas friskt budskapet är det viktiga.
På YouTube finner man många exempel på digital berättande och formen används ofta inom dokumentärfilm för att åskådliggöra gammalt arkiv material som foto, film och dokument på ett engagerande sätt.
Digital Storytelling -“short narrated films” är en definition som kommer från en produktions workshop med Dana Atchley vid American Film Institute i San Fransisco 1993. Hennes metod förfinades och utformades av kollegan Joe Lambert under mitten av 1990-talet till en pedagogisk metod som förmedlas av det som kom att heta Center for Digital Storytelling : Storycenter.org i San Francisco Bay Area. Metoden har fått oerhörd genomslagskraft, särskilt i undervisningen i USA – och i världen.
Relaterade Länkar
- Digital Storytelling Finland
- Multimodalt berättande – Linneúniversitetet
- Multimodalt berättande – Linneúniversitetet: Ung kommunikation (avslutat projekt)
- Unga Berättar – verksamhet med digital berättande inom Stockholms Kulturskola
- Digitala berättelser Handboki SFI undervisning Malmö Lärcentrum/ Biblioteket Malmö stad
- Låt eleverna göra en digital berättelse – Konsumentverket tipsar
- Filmexempel – från projekt inom kulturskolan – Kulturskolerådet
Svensk forskning på området
- Berättandets möjligheter – Doktorsavhandling av Märtha Andersson, Luleå 2014